nausikation

Ibland överträffar jag mig själv. Gör saker som jag egentligen är livrädd för. Det kanske kommer göra ont, säger jag. Jag letade mig fram för att kunna förstå mig själv. Jag skaffa flera referenser, som jag kunde utgå ifrån och ha för mig själv. Jag behöver inte längre, jag ser ju inte samma person längre, tänkte jag. Sticker det till fortfarande när jag hör eller ser? Ibland, ja. Men inget var som då. Det blev vitt och grått. Ansiktet och personligheten fick ett namn som jag inte längre är rädd att uttala. Slut på tankar om sig själv som en biroll i livet. Aldrig igen hoppas på att kanske, kanske. 

 

Jag är iallafall hemma för en paus och små vandringar och fikor med vänner. Sedan vi kom hem ifrån Sicilien har jag och Ylvali hunnit bli sambos för veckan, ätit vegitariskt, träffat välkända ansikten, kollat på gudfadern och suttit runt köksbordet fulla med tankar, oroligheter och planer. Sicilien var också en upplevelse.